200 lappen
Två lyckade dagar på jobbet. Trevliga kollegor och all. Men måste säga att det är ganska skönt när helgen är över också, det är sån full fart! Men i lördas när jag var på väg hem från jobbet så ringde Tanya som var på väg till Sandvika och frågade om jag skulle komma dit och joina henne. Jag svarade att jag bara skulle hem och byta om, och sedan ta tåget. Och att hon skulle ringa om 40 min för att se vart jag var. Så väl hemma så käkade jag och kollade sedan på Internet när mitt tåg skulle gå. Å det visade sig att det skulle gå ett om 14 minuter, så jag fick lite brådis. Och tog för lång tid på mig att fixa mig i ordning så jag fick springa hela vägen till tåget! Jag kom i tid med väl där upptäckte jag att jag glömt min mobil hemma, och Tanya som skulle ringa! Men jag chansade på vi skulle hitta varandra i sandvika ändå. Och som tur va kom hon och mötte mig vid stationen.
Vi gick en härlig runda på en liten ö.
Det är så lätt att prata med Tanya och vi förstår varandra precis. En stor del av tiden använde faktiskt till att avreagera oss, vi snackade helt öppet om hur irriterade våra “familjer” är.
Det är sånt jag inte pratar med mina andra vänner med, dom skulle inte förstå. Nje allvarligt talat det skulle dom inte. Men inget illa ment, men dom har aldrig varit praktikanter och dom förstår inte våran situation.
Men var har många norskar emot svenskar? Det är så ofta man hör skit om oss! Jag hör nästan aldrig svenska som snackar skit om norskar( förutom Moa!! ) =O =D. Nu ska ni inte tänka “men du och Tanya snackade ju skit om dom” För det gjorde vi inte, eller jo kanske lite men det hade inget att göra med att dom va norska, dom skulle lika gärna kunnat vara från Sverige.
Nu ska jag sluta att klaga och berätta att jag hittade en 200 lapp idag på väg till jobbet, det gjorde dagen ännu lite bättre faktiskt.
Ha det gött
Haha, jag snackar väl inte skit=P Jag jävlas ju bara med dig sussi! ;-)